Löven faller ner från träden och ser ut att dansa när vinden bjuder upp på resan ner mot marken, hösten står för dörren med alla dessa färger men i spökstaden finns det inte mycket färg eller liv ändå. Jag är så trött på denna spökstad och vålnaderna som lever i den, det är tomma skal utan andligt liv sittandes med sina mobiler morgon till kväll på jakt efter bekräftelse. Jag längtar tills jag kommer härifrån till en stad full av liv och vackra färger, för då kan jag börja leva på riktigt utan att känna mig instängd. Jag ska finna kraft att söka mig den stadiga grund att bygga upp mitt liv på som behövs. Spökstaden har inget att erbjuda mig och det är därför det är så viktigt för mig att hitta något nytt. Helst skulle jag vilja bo där solen alltid lyser men jag får ta det steg för steg och börja tina upp bit för bit som en början. Jag hoppas verkligen att alla är på den plats dom vill vara och har sin trygga famn att luta sig emot när det stormar, men också när allt är bra. Jag kommer dit jag med och gör er sällskap full av kärlek och liv.



Ha det bra och ta hand om er