När jag tittar upp på molnen så brukar jag ibland fundera på om man kan sitta på ett moln när man går bort från jordelivet. Det vore säkert så fridfullt att bara sitta där och inte tänka på någonting, man känner inom sig när slutet är nära. Det finns många saker som jag undrar över och skulle vilja få svar på, men dit når jag aldrig. Det kommer en tid då jakten efter liv tunnas ut, den tid då man inte bryr sig om hur det går, jag försöker hjälpa andra genom att finnas där och säga bra saker till dem, sådana saker som lyfter dom till de skyar som ger dem självförtroende. Jag är inte så farlig och sjuk som en del personer vill få det till, visst jag mötte dom under den period då jag hade den största krisen i livet så de fick fel bild av mig, men det var då.


Nej nu ska jag ut i solen och hämta lite energi och njuta, man vet ju aldrig när livet tar slut!!!

Svetten rinner, tankarna cirkulerar som om de vore i en torktumlare. Här på gymmet låter jag musklerna arbeta och tar ut mig själv, det känns så bra att träna och veta att man inte är sämre än någon annan i gemenskapen här. På gymmet kan jag övningarna, på gymmet pratar jag och skrattar med andra, annars sitter jag mest hemma och skriver och stänger den grymma världen utanför. Inom mig växer drömmarna om en bättre värld för mig, jag vet att jag kommer finna de svar jag söker!!!


Träna mera för det gör gott i själ och hjärta :-)

Jag minns den tiden då livet var enkelt, den tid då allting var förtrollad kärlek och man alltid hade lätt för skratt. Jag vet inte hur länge jag kämpat för att ta mig tillbaka efter alla dessa år med depression och ångest, detta slit tycks inte betyda ett skit alls för ännu släpps jag inte in i samhället som jag så fint existerar i, jag syns inte för många och i arbetslivet tycks jag aldrig passa in, där har jag inte en chans att visa mig. Att tvingas leva utan den jag älskar från djupet kan jag leva med, men att vara utanför allting annat är inte något jag accepterar eller kan leva med. Alla jävla krav som jag får kastade i ansiktet hela tiden är inte rättvist för fem öre en gång, varför bjuda upp till dans när man inte kan bjuda upp själv förstår jag inte. Allt tjat om att jag måste finna ett arbete snart kväver mig totalt, för hjälp till då ni så kallade duktiga inom de myndigheter som gör sådant. Jag vill inte ha praktiker som inte leder till något vettigt förutom ett självförakt. Jag ringer, mailar till företag men blir pissad på och sedan straffad för att ingen behöver anställa mig. Det kan bara inte vara rätt. Men hade jag haft problem med droger eller alkohol så hade det gått fort att hjälpa till, det har jag sett förut. Nej mitt hopp om arbete och kärlek är släckt nu och kommer nog knappast att tändas igen, vet inte vem jag ska tacka heller men kommer väl på det med tiden. Det känns som att allting utom just detta går bra som sagt men ser inte poängen med det. Kommer inte till Göteborg heller verkar det som, men man kan ta Göteborg ifrån mig men aldrig ur mig.



Jaja ta hand om varandra därute och stå på er när motvinden är stark, säg till den ni älskar hur ni känner, det sämsta som kan hända är att det blir ett nej!!!


Hörs hej!!!

Tyst om natten, tränger sig minnena på
Jag ligger och gråter, jag hamnar i mitt eviga fördärv
Jag kan inte sluta tänka på dig, du var ju mitt allt
Bilderna av dig gör mig ändå varm
Men du vill inte se mig mera
Om jag bara fick trösta dig när du inte mår bra och berömma dig när du gör någonting bra, att få vara i din älskade famn är min starkaste dröm, hur dumt det än kan låta så är det dig som jag älskar nu och för alltid vännen, när jag ser dig med någon annan så gör det ont men samtidigt glädjande att du har någon som äkskar dig lika mycket som jag. När tittar och ser fåglar flyga iväg, så vill jag falla fritt och aldrig nudda marken som förstör

Du kom en sommardag, du log och jag förstod att du var rar. Det var något mystiskt med dina ögon som gjorde mig svag, jag drömde om dig varje dag. Jag tappade bort dig och mig själv mitt i den storm som exploderade inom mig. Du ville ha kärlek och jag hatade mig själv, jag kan inte låta bli att tänka på dig litegrann varje dag. Det sägs att gammal kärlek aldrig rostar, men i vårt fall är det just så även om jag alltid kommer drömma om din famn. Jag har svårt att se ett liv nedanför scenen , men det är svårt att ta sig upp på den. Jag har blivit hel igen även fast många inte tror det, arbetsmarknaden fortsätter att nobba mig inträde men jag ger aldrig upp utanförskapet. Inga översittare ska tro att dom är bättre än jag, jag kan lika mycket som alla andra bara chansen kommer.



Älskade älskade, jag saknar dig så jag tror att jag för

Det är många stjärnor på himlen

jag ser i dina ögon att nåt är fel

när du vaknar mitt i natten

du skakar och du gråter

och det är som om jag ligger 100 mil ifrån dig, fast jag ligger här bredvid

Älskling kom igen ge inte upp

Du och jag tillsammans är starka

Våra problem är som moln på en himmel annars så blå

Jag vet hur det känns med mörka tankar

Tystnad råder när jag vill nå dig, våra liv står stilla

men jag vill inte ge upp våran kärlek

ibland kastar du saker på mig

ibland säger du att allt är mitt fel

du säger alltid hur värdelös jag är

Älskling kom igen ge inte upp

Du och jag tillsammans är starka

Våra problem är som moln på en himmel annars så blå

Jag vet hur det känns med mörka tankar

Du är dagsljuset i mitt liv

jag lämnar aldrig din sida

trots att jag tycks blekna bort

för kärleken till dig kan aldrig gå ur mina ådror

dela med dig av din smärta för älskling jag kan förstå den 

Dikt 1

Trodde inte kärlek fanns

Tills den dag jag såg dig

Du fångar mig med dina ögon

Kan jag få hålla dig i min famn

Känner hjärtat slå igen

Trodde det var dött

Du är min ängel

Du gör mig varm med ditt skratt

Vill alltid vara dig nära

Dikt 2

Vad var det som hände?

Skulle ju inte bli så här nu

Att du drogs ifrån mig

Kan du höra mig gråta?

Kan du se mina tårar?

Jag bara frågar

Är du vinden som blåser

När jag tar min ensamma promenad

Hjärtat gör ont, jag tror att det går av

Känns som allt bara är en elak dröm

Dikt 3

Hösten är mörk och kall

Väntan på sommarvindar kommer in

Man står där på vackra ängar

Fåglar flyger på himmel så blå

Solen värmer din kalla kropp

Båtar guppar mot kajens kant

Dikt 4

Ibland undrar jag hur du mår

Ibland saknar jag din hand när jag går

Livet vart tomt och hårt

Efter misstag stora som moln

Sorgen började lätta fast jag insåg för sent

Att det fina vi hade sprang jag ifrån

Dikt 5

Tyst ligger vinternattens köld

I väntan på liv i hus och rum

Änglar vakar över liv som föds

Änglar finns när ett liv är skört

En skyddsängel har vi alla som vi inte ser

Dikt 6

Solen skiner 

Himmelen är vackert blå

Måsarna flyger mot nya mål

Stranden är vacker och vågorna slår

Bilden av dig syns i en våg

Kärlekensvingar flaxar förbi

För nu ska åter hjärtan slå

Den mörka tiden passera förbi

Dikt 7

Varje gång jag vaknar upp

Ser jag bilden av dig i min hand

Drömmer mig bort till din mjuka famn

Dina ögon gör mig så varm

Din skönhet och din charm, kan fånga varje man

Så kom ta min hand

Glöm alla de elaka orden från han

Låt ingen trycka ner dig i sank

Respektera dig själv när du har svåra tider 

Säg att han inte är sann

Du är en ängel och du får mig glad

Hittar säkert mer nostalgi med tiden, men tills dess säger jag bara: ha det gött