Alla inlägg under april 2015

Av Tobias Bergqvist - 29 april 2015 21:44

Jag kan ännu inte förstå hur mitt liv kunde bli så fel, alla felbeslut som jag tagit har krossat mig sönder och samman i flera års tid. Tänk om jag vetat då att depressionen var med och påverkade allt dåligt, då hade det kanske inte slutat så fruktansvärt fel. Jag har ingen plats att fylla i samhället för tillfället eftersom min depression äter upp all min energi och glädje, jag är vad man kan kalla för en ensamvarg och visserligen trivs jag med det livet, men ändå saknar man någon att älska varje dag vid sin sida och atr ha ett arbete samt rent sinne. Min själ är mörk och bruten men inte alls ond eller elak. Oftast så är det så att jag tänker en sak men säger en annan, det är svårt att säga vad man egentligen känner när man har uppförsbacke. Alla bär vi säkert på bördor som smärtar i hjärta och själ som vi kan hantera, har man en depression så ser man inte sig själv som levande på samma sätt. Man ska leva ut sina drömmar och jobba hårt för att få leva med den man älskar

ANNONS
Av Tobias Bergqvist - 22 april 2015 13:41

When I felt down
laying in my empty bed
I just thinking about you

close my eyes
dreaming on our first kiss
couldn't tell you how I feel

Will be in your arms
beeing there for you in the hard times

My love to you is real
couldn't love you more then I do
living with you is all I ever wanna do

leave the past behind
take my hand and listen to mee now

hey little girl, I want to be your boyfriend
don't let your hate growing stronger
the life is to short to hate before loving

I can take that you doesn't loving mee any more
but you have to say it, so I can close the door and let my heart find another way

ANNONS
Av Tobias Bergqvist - 16 april 2015 06:54

Jag är fånge i mig själv, jag gråter, jag faller och jag känner ingenting. Min själ har sedan länge försvunnit bort, smärtan man bär på är outhärdlig, det kan inte vara så här mitt liv var bestämt att bli redan från den dagen jag föddes, jag är en skadad själ och allt jag tar i blir till skit. Det är därför jag är ensam i skuggan och ser på alla andra lyckliga som tar för sig av livet och lyckas, jag kan glädjas med andra trots att jag själv har ont i hjärta och själ. Det ska bli skönt att lämna staden som inte finns, alla gator och byggnader är förfallna i mina ögon, det är som att vara i en film. Älskade vän, i dina gröna ögon är allting så mycket lättare att vara, men du finns inte längre i mitt liv. Straffet för att jag älskar dig är utanförskap och en tro från dina vänner om att jag är knäpp. Det är så svårt att älska någon annan på samma sätt som med dig, därför blir jag ensam utan kärlek. Men jag kan iallafall säga att en gång hade jag en vacker tjej, var stoltast och lyckligast i världen.



Ha en bra dag

Hörs hej

Av Tobias Bergqvist - 10 april 2015 01:20

Sov du lilla fågel, vinden bär dig hem igen, det är vid horisonten som allting väntar dig, du har kärlek i dina ögon, så länge någon tror på dig, när tron på kärleken försvinner slutar ditt hjärta att slå, du blir blott ett enkelt minne, från en tid som var

Av Tobias Bergqvist - 6 april 2015 17:07

Vad är det egentligen som händer? Jag fattar inte vad det är som låser mig, ångesten skrattar ut mig varje gång som jag pratar med andra människor, varje gång som jag berättar om mina framtidsplaner så får jag gråten i halsen när jag blir lämnad ensam. Allting är bara brustna band mellan mig och andra, det finns inget intressant att se eller känna längre. Jag kan kasta vatten i ansiktet och känna smärtan som vill dra mig ner till fördärvet och samtidigt känna känslan av att le och må bra, jag känner inte att jag får den där riktiga kontakten med andra när jag försöker prata med dem, det blir en frustration att bemästra när jag då sedan kommer hem. Jag vill ha ett vanligt liv utan ångesten och annat skumt som gnager i mig. Jag vill finna någon som kan tända lågan inom mig, någon som kan laga mig när jag går sönder ibland. Någon som säger att nu har vi varann genom livet, någon som inte blir rädd när jag förklarar allt det svåra som jag burit. Jag älskar dina ögon och hela ditt sätt att vara, jag älskar dig precis som den fina människan du är men jag ber dig lämna mig i tårar. Jag vill ha dig men du måste hitta någon bättre än mig, det får göra hur ont det vill i hjärtat men det är så det måste bli.

Av Tobias Bergqvist - 3 april 2015 08:06

En dag i taget heter det oftast, men vad ska man göra när man tappat allt vad självförtroende på en fotbollsplan heter? En gång för längesedan var jag ett med fotbollen, den gav mig ett namn och blev min identitet, där visade jag alla att jag var någonting av värde. Jag försöker att förstå mig på spelet och utförandet i huvudet men det är precis som att jag inte fattar vad som händer längre. Känslan av att ha tappat talangen är som att gå ute i mörkret utan att veta vart man ska, man möter på en elak man som skrattar en rakt i ansiktet och applåderar. Jag har ingen famn att söka trösten i längre heller utan jag bara bär på det och försöker komma igen, hela livet har stannat upp för en stund just nu. Varje sommar så kände man doften från gräset och kände spänningen som låg i luften så där precis innan man snörat på sig fotbolls skorna, tagit på sig matchstället och gjort sig redo för att springa runt på planen och ge allt för sitt lag, det var en stolthet. Jag önskar bara att smärtan inom mig kunde dö ut, jag ber om att den ska lämna min själ så jag kan få leva som vanligt och få spela min kära fotboll några år till. Demonen inom mig har tagit kärleken och fotbollen ifrån mig och dragit mig närmare floden och fördärvet, jag undrar vad mer den tänker ta innan den eller jag är besegrad. Jag känner en kyla som bränner när jag faller mot avgrunden till det som en gång var och jag är min egen ängel. Tänk om jag bara vetat då allting som jag vet nu, då hade det inte blivit så här. Jag vågar inte älska igen eftersom jag inte vill riskera att bli kallad för manisk och galen en gång till, det var allt som hördes när lågan till min tvillingsjäl brann upp och hon hatar det som är jag, tror att jag är farlig och värst av allt inte tycker jag är vacker och levande längre. Ingen av dom kommer att få veta vad som händer sedan, men jag ska tänka på henne om nu inte det med är kriminellt.


Jag har tappat tron på samhället efter alla brutna löften och vet inte om jag kan finna den igen.


Nu är det bara brustna band mellan mig och allt annat.



Hörs Hej

Presentation


Hej Tobias heter jag, är 30 år och jag bloggar om livet som deprimerad och lite annat.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
   
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< April 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ berkka med Blogkeen
Följ berkka med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se