Solen lyser och himlen är blå

ändå känner jag bara kylan från min själ

jag ligger i min säng och känner tårar rinna på min kind

ångesten äter upp varenda del av mig

den jag burit så lång, lång tid, ja jag får ingen ro

Nu är sommaren här igen

och jag går fortfarande själv genom natten

värmen är här men allt jag känner är kylan

finns ingen hand att hålla, finns inget hjärta som slår för mig

för det mörka inom mig håller mig borta från livet

Jag ställer mig vid havet och blickar bort mot horisonten 

jag väntar på båten som ska segla mot min längtan till det fina

jag har stått där vid helvetets portar så många gånger

känt giftet rinna genom mina vener och förgiftat mig

jag slåss för mitt liv och knockas men jag reser mig alltid igen som fågel fenix

Den dagen då jag faller, är jag inget att sakna

för då har jag inte gett allt jag har utan vikit ner mig 

men man kan minnas mina försök att älska

man kan minnas mina försök att skänka godhet

under den tid då jag inte gick vilse efter vägen

Kanske, kanske börjar livet snart, det är iallafall vad jag planerar. Jag kommer att lämna Sundsvall för gott snart och förhoppningsvis även landet. Jag pratar med min kusin som bor i Chicago och när han startar upp sin firma så ska jag få börja arbeta där, han ska sponsra mig som det heter. Men visst sitter det i bakhuvudet att även detta kommer gå åt pipan som allt annat med livet har gjort de senaste 20 åren, men det som verkar svårt är en utmaning att besegra :). Det var längesedan jag kände så här mycket hopp och lycka faktiskt och nu är det bara att själv börja spara pengar varje månad så det finns eget kapital med, det är en sådan här nytändning man behöver när livet är i stå :). Går allt åt pipan så här jag ju ett kapital att resa för istället också haha.


Håll fast i era drömmar och låt dom inte raderas ut, tro på er själva och ge allt ni har, respektera dig själv i hårda tider.

Jag mår väldigt bra just nu men när DET kommer så måste jag alltid vara på min vakt, jag vet ju vad som lurar runt hörnet varje dag och minut. Tiden bara går men jag står still i mörker som alltid vill knacka på och bryta löst mitt förfall, jag önskar mig alltid att bli hel och fri och död, men döden har sitt pris för jag har ju lovat att vara kvar här. Ge mig kraft att klara ännu en lågsäsong, ge mig kraft eller ta mig himlen tänker jag varje gång. När ångesten kommer så möter kallt, kallt och jag slutar att fungera och har ingen uppfattning om tid eller rum. Spegelbilden är ful och demonen är jag varje gång som jag kollar in i spegeln som brinner och jag vet att jag alltid kommer känna så här, det är så jag är. Ge mig kraft att klara ännu en morgon för även jag har väl en själ? Se på mig nu, se på mig sen, tyck synd om mig nu, tyck synd om mig då, hör jag verkligen hemma här. En bra dag så har jag minuter av tro och känner att jag kan bryta mig fri med kärlek, men så funkar det inte och har aldrig gjort för jag är inte på den nivån. Jag kan vara glad, kärleksfull, nyfiken och allt som är normalt men efter det är jag helt slut och måste dra mig undan. Men sedan jag fick kontroll över alkoholen och mitt självskadebeteende så gör jag mindre skada och gör inte bort mig lika ofta vid konversationer, alkohol är något jag hatar för det tar mig till en annan värld, den värld där jag tror att jag mår bra och att inga bekymmer finns. Nu dricker jag vid de tillfälle som jag känner att jag vill offra bara för att det är något speciellt, jag har aldrig varit alkoholist utan bara velat skada min kropp och fungera bedövad från min egen verklighet för det är jobbigt att armbåga sig fram i samhället som har noll koll eller förståelse för en vilsen själ, men jag kommer att överleva mig själv ändå.

Byt min tårar mot en evig solnedgång

Jag skiter idag hur andra ser mig, jag har mitt egna krig som tar fokus och kraft men jag glömmer aldrig den som vänt ryggen av okunskap eller äkta kärlek/vänskap, där är det kört för en återförening.

Jag och ni kommer alltid vara vackra och duga som vi är men ingen annan ska leva vårat liv och ta ingen skit

Fred och kärlek till er alla.

Hörs hej!!