Två själar som älskar varandra men aldrig får varandra under sin livstid måste vara det mest sorgsna, vackraste och djupaste som jag sett på film, läst om och varit med om själv. Det är så vacker poesi att man blir tårögd. Där lär du dig mycket om du får uppleva det, det är en ständig längtan efter varandra men samtidigt går livet vidare med annat och andra, det är livets gåta varför vissa själsfränder aldrig hittar fram till den sanna lyckan tillsammans. Det är år av sorg, saknad, åldrande, hopp och frustration över att inte man inte vågade/vågar försöka att ge det en chans på grund av rädslan att det kommer gå åt helvete. Det är som fotbollsspelaren från en liten ort som drömmer om de stora matcherna, titlar och framgång, men allt stannar vid drömmen och spelaren blir kvar på den lilla fotbollsscenen, det är samma känsla. Jag själv som ett exempel vet hur det känns att spela matcher som innebär framgång och guld, jag har varit med om att förlora samma matcher och det sved alltid värst, ibland tog det veckor innan jag smälte det på grund av att det inte var rättvist eller speglade matchbilden, men så är det i livet med att samla på sig erfarenheter på gott och ont.

Sedan gäller det att inte bli avundsjuk eller nedvärdera sig själv över att andra lyckas utan istället glädjas med dom, för det går snabbare för en del att hitta sina pusselbitar.


Ha det nu bra allihopa och ta alltid en dag i taget och njut, livet har du bara en gång så ta hand om det istället för att stressa fram saker du saknar och ge aldrig upp vid motgång :). Ikväll börjar min semester.

Idag är en sådan där dyster dag, idag är det bara en sån dag helt enkelt, där jag inte har någon tro på mänskligheten eller ens fattar varför jag själv existerar. Att vara tung i sinnet och mörk i själen innebär alltid en kamp mot dig själv, det är när tvivlet på att leva dominerar som kampviljan får visa sig från den starkaste sidan, en genomsnäll människa kan vara elak mot sig själv för att det är så det fungerar med psykisk ohälsa, jag bryr mig sällan om hur jag ser ut eller hur jag lever under den perioden. Jag är inte den mest ensamma i världen men ibland känns det bara så, att vara utan partner är inte så farligt men att vara ensam utan vänner är det och gör ont. Någonstans i livet så svänger vi alla av mot nya mål eller insikter och tappar därför ofta bort varandra på vägen, nya bekantskaper finnes och gamla tynar bort men i vissa fall så finns det ju de som varit vänner hela livet och alltid är det. Jag vill börja känna tro och hopp igen, jag vill börja känna hur det är att leva i harmoni och medgång istället för motgång, vara en intressant människa att umgås med helt enkelt. Imorgon är en annan dag med nya tag iaf

Ett ansikte, i en skolkatalog -98
du var den coolaste kvinnan och jag ville ha dig
jag vågade inte gå fram, jag var ju pojken utan liv
fylld med mörker, fylld med mystik
och jag var ju inte från dina kvarter

Sportlördagsdisco i Sundsvall, en kall Novembernatt
du var så vacker och mitt hjärta slår ännu för ditt varma skratt
jag ville ge dig nattens sista dans, innan du försvann bort i discorökens kaos

Ett tonårsliv i en buss av förväntan

jag såg dina gröna ögon i min spegelbild i rutan där jag satt längst bak i bussen
vi möttes aldrig, du och jag, i en första kyss
vi vart aldrig eviga, vi missade vår första natt
du kom till någon annans famn, långt innan jag hann fram

Sportlördagsdisco i Sundsvall, en kall Novembernatt
du var så vacker och mitt hjärta slår ännu för ditt varma skratt
jag ville ge dig nattens sista dans, innan du försvann bort i discorökens kaos

Vår romans dödade mig, innan jag kom över dig
den tid som vi hade, var bara ett lån
det fanns en låga, det fanns en gnista
men det var bara min som glödde
innan natten kvävde allt

På mitt instakonto toby_millebjer84 kan man höra små smakprov av de texter som jag jobbar med att tonsätta :). Jo jag skriver dom själv.