Alla inlägg under juli 2015

Av Tobias Bergqvist - 10 juli 2015 12:13

En tyst öde minut av beslutsamhet

hösten kommer in

med vindarna från öster

jag hatar att jag är här

tårar faller, mörkret tar mig hem igen


Hoppa framför tåget

är något jag funderar på

så jag får bort mina sorger

för vad är livet att ha

när du inte är med mig


Jag sluter mina ögon

minns den första gång vi sågs

jag var inte bra nog för dig

men ändå vet jag att vi var som gjorda för varann

kanske kommer du sakna min kärlek en dag


Hoppa framför tåget

är något jag funderar på

så jag får bort mina sorger

för vad är livet att ha

när du inte är med mig


så här är jag nu, ensam och vilse precis som du

regnet piskar marken vi går på

jag förstår i samma sekund

att du inte längre vet vem jag är

det är värre än att aldrig få se dig mer 

ANNONS
Av Tobias Bergqvist - 5 juli 2015 01:09

Sommaren är i full blom och jag har ännu ingen att hålla i handen. Det är inte så enkelt att hitta en partner i livet men jag ger inte upp tron på att finna henne. Egentligen kräver jag inte mycket av henne, jag vill att hon ska älska mig för den jag är och respektera mina intressen på samma sätt som jag kommer göra för hennes, sen måste det ju finnas en attraktion så klart. Det finns tydligen en viss kräsenhet över att jag inte är så där perfekt att jag kan bli intressant, jag kan iof inte veta det eftersom de kvinnor jag visar intresse för bara slutar att prata med mig, utan att berätta vad som är felet. Jag gillar konceptet raka rör, då jag visar intresse för någon så vill jag gärna höra något tillbaka, sen om det är ett negativt svar gör inte mycket eftersom jag är van det, men det som är viktigast är att jag då vet att dörren är stängd och kan gå vidare i sökandet. Jag var inte intressant när depressionen hade kontrollen över mitt liv och gav mig ett dåligt självförtroende, levnadslusten under de femton år som den varit styrande var lika med noll och jag brydde mig inte så mycket om att ta mig därifrån, så där förstår jag det faktiskt. Nu när jag verkligen börjat få tillbaka all gnista och leva livet känsla samt jobbar hårt för att ta mig dit jag vill så är det fortfarande samma läge, det förstår jag inte. Lite otur har jag ändå på grund av att jag oftast faller för fel typ av kvinnor, är de inte upptagna så är de helt enkelt för snygga för en sån som jag. Tidigare så var jag livrädd för att säga vad jag känner för någon och gick och bar på ångesten över det inom mig, men nu tycker jag bara att det är skönt att få känslor och intresse överstökat eftersom jag inte har något att förlora egentligen, de senaste sex åren så har känslorna blivit obesvarade och kontakten bruten som sagt. Jag har lärt mig mycket om mig själv och fått en annan syn på medmänniskor också de senaste åren, man är på ett sätt mot mig och man är på ett annat sätt mot andra. Det är kanske inte så roligt för andra nu när jag inte ser mig själv som ett offer och går min egen väg, jag går inte att styra längre och har egna värderingar som jag tycker är lika mycket värda som alla andras, det är inte ofta som någon hänger på om jag föreslår något nu sedan de vänner jag hade tidigare inte bor kvar här, så jag har lärt mig att vara självständig och hitta intressen där jag inte behöver andra till hjälp. Jag arbetar till och med nu men det är inte heller någon fördel i sökandet efter kärleken och vänner. Men nu är det ju så att de som inte går att finna här kan finnas på en helt annan plats, det gäller bara att finna en egenförsörjning och en bostad så är paria tillståndet löst, för då är det bara att packa ihop sina saker och dra och leva livet på ett helt annat sätt. Chansen att jag ska ta första steget och ta kontakt med en kvinna i Sundsvall igen ser jag som ganska liten, jag är för trött på att bli nonchalerad och att det velas hela tiden. Kanske finns det någon kvinna som är intresserad och som kommer att ta kontakt med mig, men det tar jag då isåfall och kan kanske överväga att inte flytta. Jag skäms inte för att mitt mål är att finna kärleken och få ett familjeliv och satsa på musiken och mitt skrivande vid sidan av ett arbete som jag trivs med, för det är det mest naturliga i mitt liv och är de det som andra stör sig på så kan jag bara le och känna mig stolt.


Man kan om man vill och jobbar hårt

Ingenting är gratis

Jag är en storstadsbo född i en småstad



ANNONS
Av Tobias Bergqvist - 1 juli 2015 14:10

Sedan första dagen som jag såg dig

tändes min låga och jag ville ha dig

men jag valde att inget säga till dig

för jag var ingen självsäker grabb

och hade inte haft en chans


Det jag inte förstår, är att varje gång man öppnar sig

Så drar kvinnan iväg, rädslan att älska en sån som är trött på bråk

Verkar  slita kärleken på andra vägar, för det spelar ingen roll

Om man inte använder nävar eller dricker varje kväll

hon älskar alltid en annan man


Visst, man kan stanna upp och vänta

på det man aldrig kan få, efter att man berättat, som det är

men det dödar bara ens vackra själ

så det är bättre att gå vidare och få skulden för det med


Det jag inte förstår, är att varje gång man öppnar sig

Så drar kvinnan iväg, rädslan att älska en sån som är trött på bråk

Verkar  slita kärleken på andra vägar, för det spelar ingen roll

Om man inte använder nävar eller dricker varje kväll

hon älskar alltid en annan man


Jag drömmer om att finna, platsen i mitt hjärta

den som jag ser inom mig varje dag

där finns det gröna ängar, där väntar någon på mig

där är jag den jag är nu och inte ett gammalt vrak

snart kommer kärleken, snart kommer lyckan och säger välkommen hem




Presentation


Hej Tobias heter jag, är 30 år och jag bloggar om livet som deprimerad och lite annat.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2015 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ berkka med Blogkeen
Följ berkka med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se