Nu är hösten på väg och jag tycker inte om det, för det blir ännu en höst i ensamhet utan kärlek. Men det är mörkret och kylan som är värst. Jag gick förbi min gamla skola igår och det kändes konstigt, jag gick också samma väg som jag alltid gjorde till och från skolan, det kändes som en tid som aldrig funnits på något sätt. Jag vet inte hur man kan laga en trasig själ för det är nog det jag har, livet känns så meningslöst egentligen för allt går ut på att arbeta och ha lite fritid och samtidigt kämpa för att överleva mörkret inom sig, jag håller nog på att ätas sönder av staden och alla minnen och jag kommer inte härifrån för har tappat hoppet om den detaljen. När ångesten kommer så är det som om en orkan fullständigt vänder mig ut och in och jag bara längtar efter friden, frid får jag den dagen mitt hjärta slutat slå. Men hur håller man sin längtan i styr

I am the Blue eyed boy
do you know me?
I always fall in love in wrong, wrong girls
so I will go on a trip tomorrow
my boat is waiting for me

I lost my heart
I lost my soul
for long time ago
but I will found hope again

When I feel alone
and laying in my bed
it's so dark and thoughts just spin around

close my eyes
all I dreaming on is you
couldn't tell you how I feel

will be in your arms
and beeing there for you when the hard time comes

my love for you is real
couldn't love you more then I do
living with you is all I ever wanted to do

leave your past behind
just take my hand
and let me do something sweet for you

let me show that good boys is still alive

you are a treasure in my heart
no one is beutiful as you
and I felt for you like a child

my love for you is real
couldn't love you more then I do
living with you is all I ever wanted to do

I will cry for you
coz we don't get our chance

but I will make it and forget about you

I don't waiting for you anymore
but someone else is waiting on you
someone that you can love

Jag vet att det är meningslöst att älska dig men jag gör det ändå
och jag ska göra allt för att glömma dig
inte slösa bort mer tid på dig
det finns annat och andra som vill ha min tid

Hur ska jag kunna glömma dig? Det du gör med mitt hjärta bara genom att du andas älskar jag, sen hatar jag det bara för att det inte är likadant åt andra hållet. Har älskat dig sen dag 1 sedan vi möttes och det har gått flera år sedan den dagen nu och det är kanske inte rättvist men vad gör man, kärleken är grym ibland och jag väljer att leva ensam eftersom det är mest rättvist mot mig och andra för man kan bara älska 1 person på detta sätt. Jag känner hur livet börjar rinna ur mig, utan dig och all ångest är och blir allting så meningslöst i längden, det är så synd. Åhh vad jag hatar att vara kär!!!

Regnet öser ner och jag sitter och funderar på vad det är som gör att jag inte blir fri ångesten. Jag tror att det handlar om att jag är rädd för att leva och bli kär, rädd för möten med andra människor som jag inte känner mig bekväm med. Det brinner en längtan efter döden mer än jag gläds åt att leva det liv jag fått, det är väldigt svårt egentligen att känna sig bakbunden utan att riktigt kunna göra sig fri. Det här med att bli kär är livsfarligt för oftast så kärar mitt hjärta ner sig i fel sorts kvinnor, ja det är dom kvinnor som dras till motsatsen av den person jag är och varje gång det händer så faller jag handlöst ner mot det tomma hålet utan botten, sedan tar det veckor att återhämta sig från den smällen och varje gång så efterlämnar det någons sorts sorg i hjärtat på mig, det är bara så det är. Men en dag så står jag nog där med en kvinna som tar mig för den jag är och stöttar utan att springa bort från min ångest. Nu ska jag vandra vidare i Umeå tills tåget går. Ha det bra alla läsare

Jag vill se dig sova bredvid
Jag vill ha dig nära
Jag vill se dina ögon tindra
Jag vill kyssa dig långsamt
Men jag vet inte vad kärlek är
Känner den inte, inte den där äkta
När jag blir kär faller jag som ett korthus
Ett liv, jag inte vill ha
Jag är fast i en bur med kedjor
Ångesten äger mig, ångesten äter mig
Den förkastar mig till ensamheten
Jag älskar dig, men jag vet inte vem eller vart du är.

Jag känner ingen mening med livet, jag är fast i detta mörker här och vill bara gråta. Jag har gett upp hoppet om jobb och kärlek på annan ort. Jag kommer ruttna bort och tappa bort mig själv totalt, det finns inget kul här och att gå runt på dessa gator och torg bränner i mitt inre. Jag har gett alltihopa en fajt för att komma rätt men hamnar alltid på villovägar och jag känner mig som en främling utan själ i ett tomt skal. Kanske ser någon rädslan i mina ögon, kanske ser någon att jag stängt av, kanske ser någon alla tårar fukta mina ögon. Jag hatar att det är så här för det är inte så här jag vill att det ska vara, det är helt fel. Vad har jag att ge av det jag inte förtjänar eller vet mycket om. Jag vill bara bli fri och hitta tillbaka till mitt sanna jag och leva långt bort härifrån för annars finns det som sagt ingen mening med att leva.


Ha det gött och lev väl