Senaste inläggen

Av Tobias Bergqvist - 27 juni 2017 01:08

Denna kalla vilsna själ
Jag ligger här och funderar
Vi har alla ett val
Välja att leva eller dö
Människor kan missförstå och dra sig tillbaka
Tycka dom är bättre och finare än du
Vart är all värme och ljus
Det finns mycket kärlek inom mig
Låt mig visa det och behandla mig som en vän
Ingen kan vinna ditt inre krig utom du
Sundsvall för mig betyder ingenting
Inga människor jag ser, bara mig
När jag inte ville vara med mer, fanns dom få
Jag vet hur ensamheten bränns
Jag vet hur fri jag känner mig i den
Jag skiter i er, ni som skiter i mig

Av Tobias Bergqvist - 21 juni 2017 00:16

Jag hör vinden äga natten
Kylan stänger ute värmen i min själ
Jag borde inte älska dig, jag borde inte tänka på dig
Jag borde hata dig för att du lekte med mig
Alla somrar, alla vintrar som jag tänker hålla mig ifrån kärlek och känslor
Det finns ingen mening med det
All längtan är borta, alla drömmar under is
Det är inte fel på mig för att jag är ensam
Bilden är ju att var människa ska hitta sig en partner, annars är man ju konstig
Jag vet inget om att älska, det var så längesedan, det var i ett annat liv i en annan tid

Av Tobias Bergqvist - 5 maj 2017 21:58

Jag vet inte vad som hänt men jag har tappat bort mig själv. Den väg jag följt så länge har försvunnit, jag känner inte igen mig och orken och livsglädjen är borta. Jag orkar inte leva med denna ångest längre, jag vill inget mer och har bestämt mig för att försvinna, jag måste få frid för att kunna leva igen. När det gamla försvunnit så tar nuet mig istället, jag är ensam och kommer aldrig bli älskad av en kvinna igen. Jag ser inte meningen med detta liv

Av Tobias Bergqvist - 4 maj 2017 14:20

Jag känner fortfarande sorg över förlusten av min stora kärlek, det var bara en lek för henne men inte för mig. Det är hjärtekrossande och jag börjar fundera på om jag är normal eller onormal som ännu vid 32 års ålder inte hittat kärleken och bildat min egna familj, ser ju så många andra släktingar, vänner och övriga utomstående personer som är i den fas av livet som anses vara den normala. Jag funderar på om det är mig eller kvinnorna det är fel på, jag verkar inte vara i ramen för vad en kvinna söker till utseende och beteende. Som läget ser ut nu så tror jag inte att jag kommer leva tills jag blir 40 år gammal, jag menar vem vill eller orkar leva olycklig i hela sitt liv. Tror aldrig att jag kommer älska någon så mycket som jag älskar hon som kastade bort mig men vill våga lita på att det finns en chans att känna känslan igen. 1 förhållande har jag haft i livet annars varit ensam med min ångest bara. Jag kommer att flytta från Sundsvall så jag slipper se henne och samtidigt för att börja om på nytt igen någon stans där jag känner mig hemma och levande, jag kommer aldrig förlåta henne för hur jag behandlades och vill som sagt aldrig se henne igen. Orden jag älskar dig känns inte äkta från mig längre heller så jag har införskaffat mig lärdom av att aldrig bli kär igen, för då blir jag bara sårad.



Nä kvinnor tycks inte bli intresserade av mig


Nä jobba de sista timmarna och sedan vara ute i solen en stund

Av Tobias Bergqvist - 18 april 2017 09:32

Nu vill jag hem, hem till mitt älskade Göteborg och börja om mitt liv på allvar och glömma att Sundsvall existerat. Jobb är inte svårt att finna men värre med bostad, fast jag kan vara bostadslös där hellre än att bo här. Jag behöver en nystart långt bort från det som en gång var det mörka jag. Visst folk säger att jag inte får det bättre där men det vet ju bara jag, jag är en annan person nu än jag varit tidigare. Jag är så satans ensam i Sundsvall att ingen lär märka när fina jag är hemma på den plats där jag hör hemma :). Kvinnor skiter jag i eftersom jag aldrig kommer lita på ord om att jag är intressant längre. Jag tänker ta mig till det mål jag har med eller utan stöd härifrån, jag ska jobba varje dag för att ta mig ett steg närmare mitt mål. Snart har alla egna familjer och liv där jag inte passar in då jag är ensam, det finns ingen tid för mig. Jag saknar mina vänner där nere lika mycket


Jag är Tobias, den starke men ensamma.

Ha en bra dag och vecka

Av Tobias Bergqvist - 17 april 2017 13:42

Nu kommer ångesten och jag vill bara gråta, kvinnan jag var/är förälskad i har bara lekt med mig och sånt tar även om det bara är att gå vidare. Fattar inte varför det ska vara så svårt att bara säga som det är direkt, att jag inte var hennes typ istället för att kyssa mig de få gånger vi sågs, jag började ju fatta allt när det efter år egentligen bara var jag som skrev och visade intresse på riktigt. Jag känner mig så jävla dum som blottade mina känslor för att bara bli förlöjligad, sanningen att säga så kommer jag nog alltid vara singel nu för det går inte att lita på kvinnor, iallafall just nu. Det har alltid varit så här för mig och jag är inte skapt för att vara någons älskling som det verkar. Tur att jag har musiken, skrivandet och en massa annat som gör mig lycklig. Blir jag kvar i Sundsvall så kommer jag att självdö, hur läskigt det än låter för jag hatar verkligen denna stad, dem har tömt mig på all lycka som en människa kan ha i sitt liv. Kanske finns det någon kvinna som kan finna mig intressant en dag men jag tror inte på det eller kärleken längre.


Ikväll ska jag se mitt kära IFK Göteborg och njuta av en förhoppningsvis bra match :).



Ha det bra kära följare och lev väl

Av Tobias Bergqvist - 17 april 2017 09:35

Tänk om jag kunde flytta till andra sidan jorden och börja leva på en annan plats, här är jag mest bara trött och less på allt och alla. Jag vill ha sol varje dag och inte mörka vintrar som drar mig ner djupare i depression och elände. Jag hoppas varje dag, vill inte bo i ett land där ingen vill ha mig

Av Tobias Bergqvist - 9 april 2017 12:06

Egentligen är jag nog en vanlig person precis som alla andra, men då och då kommer min ångest fram och då gäller det att orka kämpa emot den, varje ny sak jag stöter på i positiv eller negativ bemärkelse är en kamp, jag köpte en bil igår och då slog ångesten till med alla möjliga tankar och rädslor från barndomen. Vill inte få p-böter, vill inte få soppatorsk eller att bilen ska stanna när jag kör den. Nu när jag sitter här på jobbet så oroar jag mig för att bilen ska börja rulla där den står med handbromsen och parkeringsväxeln i. Det är bara löjligt egentligen att det blir så här men kan inte hjälpa det. Visst vill jag ha en livspartner att leva med men jag förtjänar inte det tycker jag, på grund av min ångest. Jag vill bara gråta för allt detta nya som hänt men det går så i vågor att det inte går. I Sundsvall är jag rökt som partner för någon, det sitter i så långt bak i tiden som från skolåldern. Min psykiska ohälsa har nog fått många att tvivla på mig som individ och därför kan ingen bli kär i mig och verkligen vilja ha mig heller. Jag är inte tatuerad och badboy med jag har otroligt vackra ögon och ett stortyr och varmt hjärta, men det andra ser är nog sorgsna ögon och en kall själ. Jag väntar på att min stora kärlek ska höra av sig och ta initiativ för att vilja ses och så småningom börja satsa på att bygga upp något fint.


Jag är så trött så jag vill somna

Presentation


Hej Tobias heter jag, är 30 år och jag bloggar om livet som deprimerad och lite annat.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2024
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards