Solen lyste och dagen såg ut att bjuda på vackert väder hela dagen, Toby kände sig glad och tänkte gå ner till stranden ett tag, det är så rofyllt att sitta där och lyssna på musik och se vågorna slå mot land och blicka ut över horisonten. Det gäller att passa på innan ångesten kommer, då blir det bara kallt och mörkt oavsett väder och orken avtar kraftigt. I huvudet finns en kvinna som lamslagit honom, han vet inte hur mycket ännu men kommer snart bli varse det. Det gäller att inte rusa fram och gå på för hårt som vanligt utan ta det steg för steg, Toby gillar mest när saker sker på en gång istället för att det ska väntas och velas fram och tillbaka, det beror nog på alla år som ensam och en rädsla för att hans känslor kanske svalnar om det går för lång tid utan framsteg. Plötsligt plingar det till i Tobys mobiltelefon där en vän undrar om de ska ses senare på eftermiddagen, visst tänker Toby och svarar att han inte har något planerat för kvällen ändå, men oron för att det ska förtäras alkohol gör sig påmind i hans minne. Det är ju gott att ta någon öl eller så men bara inte allt blir fel så jätteångesten kommer dagen efter för den är hemsk. Medan Toby sitter där i solstolen så kommer kvinnan ner till samma strand där han nu sitter, "hon är bra läcker" tänker han. Toby blir som vanligt blyg och nervös och vill helst inte att hon ser honom, vill inte göra bort sig på något vis. I detta läge så går han på samtalsterapi sedan många år och har medicin för sin depression så det är väl inte så farligt om hon hälsar och kommer fram och pratar en stund, Toby känner sig lugn i hennes sällskap och det är positivt för då kan han ju bjuda på sig själv mycket lättare. Det är aldrig svårt att öppna sig för henne, men kan alltid vara farligt ändå för saker kan misstolkas som förr i tiden, innan kaoset började bearbetas. Det här med att se signaler tycker Toby är jättesvårt fortfarande, om någon flörtar eller ger små inviter så stelnar han till och tvekar på om det är skoj eller allvar, det är frustrerande ibland men det är ju så det är bara och lite småroligt. Alla åren med samtal har verkligen hjälpt honom och numera har han börjat göra tvärtom mot hur det tidigare varit, har Toby känslor för någon så håller han det inte inom sig utan säger det bara, blir det ett Nej så är det inte hela världen och det blir lättare att andas när luften är rensad. Toby skrattar lite för sig själv när han tänker på att man inte ska tänka så mycket bakåt och undrar varför han ens fastnade i det, det fanns visserligen saker där som behövde rensas för att komma vidare men ändå liksom, den personliga utvecklingen stannar ju upp då. Dom sämre dagarna så längtar Toby extra mycket efter Göteborg eller Amerika, det är liksom dit han ska och vill men något håller honom kvar bara vid tanke och längtan. Där kommer hon igen, den läckra kvinnan och Toby känner hur det bränner till lite i bröstet, vad är det som händer, benen är skakiga och halsen är alldeles torr. Hon skulle bara veta hur mycket jag håller av henne tänker Toby och snart kommer jag säga det till henne också. Musik har följt Toby som en tråd genom livet, musik är en glädjespridare och på senare år så spelar han mer och mer på sin gitarr, tidigare har rädslan att misslyckas eller vara sämre än andra hindrat honom och det är så dumt inser han för det går ju inte att sätta ribban för högt på en gång, då brister glädjen och spelandet upphör. Det finns två personer i Tobys liv som verkligen är toppen, för dom ser det han själv inte ser i sig själv och stannar upp honom när det bär iväg åt fel håll, en tanke från Toby kan förklaras från en annan synvinkel och bli förståelig genom dom, där utvecklas han som person ännu lite till typ varje dag. Sedan är det samma intressen som är ett starkt snöre genom hela alltihopa, i den ena finns musiken, träningen och i den andre finns träningen och att båda är allmänt dumma i huvudet, Toby känner sig ibland som ett litet barn i jämförelse med dom men det är ju bara så att dom kommit längre fram i livet och är förebilder. I många år har idrott inte gett någon som helst effekt på Toby, om lagen han håller på förlorar eller vinner har liksom inte spelat någon roll, men nu på senare år så kom ett sundhetstecken då vinnarskallen kommit upp till ytan igen på gott och ont, vid förlust så brinner det i Toby och haglet av kritik väller ut som en vulkan, detsamma gäller när han själv spelar fysiskt eller på konsol, att förlora mot en vän är skit och gör honom vansinnig inombords men det släpper alltid efter ett tag. Det här med känslor och kvinnor igen då tänker Toby med gitarren i knät, det är lite som när man lär sig att cykla ungefär, för har du i princip aldrig haft ett förhållande eller umgåtts med kvinnor så är det inte så lätt att ge sig in i hetluften direkt med den bakgrund som du har, det krävs träning och erfarenhet. Att gå från ointressant till intressant helt enkelt. Är den känslan jag har i kroppen för henne nu det som kallas äkta kärlek, ja då är jag gärna kvar där tänker Toby och ler.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har sedan slutet av tonårstiden burit på en inre stress på grund av hur samhället är format och att det ska gå i ett rejält tempo med allting och det passar egentligen inte in med tanke på hur jag är som person. Jag har ju en form av Autism som f...

Jag står på klippan, jag känner vinden i håret och jag tittar ner på havet, ett kliv och sedan är det över. Ett kliv sedan får jag frid och lycka. Det är så otroligt jobbigt att leva i ett samhälle med högt tempo och fokus på att tjäna pengar för att...

När jag vaknade morse så föll snön utanför fönstret igen, jag är less på vinter och snö och kommer flytta till varmare breddgrader i framtiden. Att bo i Sverige som styrs av inkompetenta politiker är inte så stimulerande för mig, allt dom gör blir sk...

Jag tänker ofta på vad som händer på andra sidan lyser alltid solen där, är det alltid ljust och varmt och träffar man dom, dom som fick gå vidare dom som man höll så kär   Jag vinkar upp mot stjärnorna ser ni att det är jag? känner n...

Jag vaknade upp idag och insåg att Sverige och världen inte är som den borde vara, de mörka krafter som länge varit dolda börjar mer och mer ta över och vill få oss att känna rädsla bara genom att kliva utanför dörren, det känns inte som att vi männi...