Här ligger jag nu i soffan och försöker att sova, det går som vanligt inte alls bra för mina tankar snurrar på om olika saker hela tiden, det är egentligen inga negativa tankar på det sätt som jag och min omgivning brukar vara vana vid utan det är mera så att jag försöker förstå hur jag ska göra för att allt ska bli rätt. Jag blir inte ofta kär med tanke på den ryggsäck jag bär med mig och med vetskapen att det sällan är mig någon vill ha, problemet när det väl händer blir att jag blir så intensiv och vill veta direkt vad personen känner, det har nog att göra med den kärleksbrist jag alltid haft vad gäller kvinnor. Nu var det 7 år sedan jag var så här störtförälskad som jag är i detta nu, det kändes redan första kvällen som vi möttes på samma arbetsplats att nu är jag fast och kommer att bli det mer och mer för varje dag så jag tänkte bara att: Tobbe för helvete stå emot detta för du vet att de alltid slutar med hjärtesorg och depression över det sedan. Men samtidigt så kände jag bara att hur ska jag kunna undvika att inte titta på denna skönhet varje gång jag får chansen, det vore tjänstefel av mig som kille. Det var dom där ögonen som fångade mig först, sedan det där underbara leendet och hennes sätt att vara, jag kände mig så blyg men väldigt levande i hennes närhet, ja allt blev så mycket ljusare och enklare då. När jag arbetade natt med någon annan så brukade jag använda samma kudde som hon haft natten innan, bara för att få känna doften av henne och för att jag saknade henne, men det visste ingen om då. Jag förstår inte hur jag ska kunna känna mig hel utan henne vid min sida. Hon är det vackraste jag sett och den underbaraste jag mött och jag har varit som en idiot ibland när jag inget hört ifrån henne, så är tydligen den sanna kärleken men det är nog just även det där med att jag är så intensiv. Känner att jag lika gärna kan dö om hon älskar någon annan, hur fan jag ska tolka det som vet jag inte men jag tror att det är ren och klar kärlek. Alla har ett eget liv med diverse sysslor att göra och det vet jag,även jag har det men kan inte sluta gråta mig till sömns av saknad efter henne, ett sms eller samtal kan göra hela min dag eller kväll. Jag trodde att min romantiska sida hade dött ut sedan förra gången och den hade nog gjort det tills denna ängel tinade upp mig igen. Jag vill verkligen ge henne allt i livet och vakna upp bredvid henne varje morgon och somna tätt intill henne om natten och gosa in min näsa i hennes fantastiska hår. Jag har mina perioder med ångest och depp men skulle aldrig någonsin låta det gå ut över henne, den läxan har jag lärt mig från tidigare. Nu ska jag försöka sova och hoppas och drömma om att en dag vara hennes älskling, så sov gott och ge kärlek till den och dom som ni älskar.

Jag älskar dig och jag är din tills dagen jag slutar andas om du vill ha mig skrutten, du vet vem du är

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har sedan slutet av tonårstiden burit på en inre stress på grund av hur samhället är format och att det ska gå i ett rejält tempo med allting och det passar egentligen inte in med tanke på hur jag är som person. Jag har ju en form av Autism som f...

Jag står på klippan, jag känner vinden i håret och jag tittar ner på havet, ett kliv och sedan är det över. Ett kliv sedan får jag frid och lycka. Det är så otroligt jobbigt att leva i ett samhälle med högt tempo och fokus på att tjäna pengar för att...

När jag vaknade morse så föll snön utanför fönstret igen, jag är less på vinter och snö och kommer flytta till varmare breddgrader i framtiden. Att bo i Sverige som styrs av inkompetenta politiker är inte så stimulerande för mig, allt dom gör blir sk...

Jag tänker ofta på vad som händer på andra sidan lyser alltid solen där, är det alltid ljust och varmt och träffar man dom, dom som fick gå vidare dom som man höll så kär   Jag vinkar upp mot stjärnorna ser ni att det är jag? känner n...

Jag vaknade upp idag och insåg att Sverige och världen inte är som den borde vara, de mörka krafter som länge varit dolda börjar mer och mer ta över och vill få oss att känna rädsla bara genom att kliva utanför dörren, det känns inte som att vi männi...