Det är bara öva, öva och åter öva som gäller nu när jag funnit glädjen och den totala tjusningen med gitarrspelande. Jag har ju sällan någon som vill umgås med mig så istället för att tjura över det så tar jag tag i min dröm istället. Det är bara bra att jag har tid till fotbollen och skapandet i livet, det är det som är meningen med livet för mig. Någonstans så har allting gått fel om jag ska kolla runt hur andra har det med kompisar och så, där är alla eftertraktade och oemotståndlig för varandra på nåt vis. Det kan nog bli en intressant låt om just det framöver, mitt misstag med att få en kvinna att tro att jag stöter på henne bara för att jag är trevlig och säger vad jag tycker om henne är sånt som jag kan rycka på axlarna och skratta åt, när jag sitter i soffan eller står på golvet och spelar på gitarren så det bara glöder i fingrarna. Det har jag lärt mig, tobbe för helvete stöt inte på någon du tycker om för du vet ju hur det slutar och alltid har gjort. Det är inte viktigt att finna en kvinna för mig längre faktiskt för jag har min ensamhet, fotbollen, skapandet och träningen samt mitt psykiska handikapp. Där är den största anledningen till det mesta, sånt som händer en del tyvärr. Men nog skulle det vara lite kul med vänner som törs komma och hälsa på mig och som törs bjuda hem mig.


Nej nu blev detta sällsynta exemplar trött i ögat så vi hörs eller ses någonstans i vimlet av grus som flyger likt det gjorde på planen i hammarkullen