En tyst skoldag och alla elever är spända inför starten av en ny termin. En del är självsäkra, en del är blyga och en del visar utåt att det är tuffingar. Tiden går och tyvärr så väljer rötäggen ut de offer som dom ska ge ett helvete. Det är knuffar in i skåp och krokben så personen faller, slag och sparkar tillsammans med kränkande ord och förföljelse och skadegörelse av egendom där offret bor. Varje dag som man går till skolan som mobboffer så känner man en klump i magen och en vilja av att inte ens gå dit. Man tänker bara: vad ska mobbarna hitta för fel idag då, vad ska jag utsättas för. I skolan får man inte sticka ut för då kommer de här svaga mobbar eleverna som hökar direkt. Pratar du som offer med lärare så nonchaleras bara det du säger, lärarna har ju fullt upp med att dricka kaffe och snacka en massa strunt, dom varken hör eller ser. Det var inte många som ville komma hem till mig heller eftersom jag hade fel föräldrar och syskon. Likadant var det i fotbollslaget, skulle vi samlas på ett ställe får att samåka till cuper eller bortamatcher så gjorde alla andra spelare i laget allt för att slippa åka i våran bil, jag minns att jag funderade lite då varför det var så, men det gjorde mig inget då. Jag ville byta skola under 90-talet då jag gick på hagaskolan i Sundsvall, jag hade inte många kompisar och trivdes inte, sedan så hade min bästa vän då flyttat till en annan skola för att få närmare hem. Jag tror inte att mobbare förstår hur mycket de förstör sina offers liv, allt de gör sätter djupa sår i själen och ger konsekvenser. Oftast handlar det om att offret måste uppsöka psykiatrin för att kunna laga det som går, ibland blir depressionen, ångesten och självmordstankarna för svåra så det blir inläggning på psykriatisk klinik om inte självmordet redan hunnit bli sista utvägen.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har sedan slutet av tonårstiden burit på en inre stress på grund av hur samhället är format och att det ska gå i ett rejält tempo med allting och det passar egentligen inte in med tanke på hur jag är som person. Jag har ju en form av Autism som f...

Jag står på klippan, jag känner vinden i håret och jag tittar ner på havet, ett kliv och sedan är det över. Ett kliv sedan får jag frid och lycka. Det är så otroligt jobbigt att leva i ett samhälle med högt tempo och fokus på att tjäna pengar för att...

När jag vaknade morse så föll snön utanför fönstret igen, jag är less på vinter och snö och kommer flytta till varmare breddgrader i framtiden. Att bo i Sverige som styrs av inkompetenta politiker är inte så stimulerande för mig, allt dom gör blir sk...

Jag tänker ofta på vad som händer på andra sidan lyser alltid solen där, är det alltid ljust och varmt och träffar man dom, dom som fick gå vidare dom som man höll så kär   Jag vinkar upp mot stjärnorna ser ni att det är jag? känner n...

Jag vaknade upp idag och insåg att Sverige och världen inte är som den borde vara, de mörka krafter som länge varit dolda börjar mer och mer ta över och vill få oss att känna rädsla bara genom att kliva utanför dörren, det känns inte som att vi männi...