Jag står i regnet, det har gått några år

ni sover och har det bra tillsammans

jag besöker er så många dagar det går

vid stenen där era namn står skrivna

det är vemod i mitt hjärta

när jag passerar det röda huset intill älven

Ni fanns för mig när jag var ur balans

ni skrämde bort ondskan ur mitt sår

och jag önskar er alltid tillbaka igen

ni var dom bästa ett barnbarn kunnat få

Det gör mest ont när julen står för dörren

jag vill ju så gärna att ni ska finnas kvar

för ni var mina jular, ni var mina sommarlov

nu är allting dött

jag springer på Sundsvalls gator

men jag vet inte riktigt vart jag ska

Ni fanns för mig när jag var ur balans

ni skrämde bort ondskan ur mitt sår

och jag önskar er alltid tillbaka igen

ni var dom bästa ett barnbarn kunnat få

Alla mina vackra minnen

kommer jag bära med mig i resten av mitt liv

ni kan se mig från er himmel

när jag funnit kärleken

och sen så ses vi igen, när min tid är kommen