Vad är det egentligen som händer? Jag fattar inte vad det är som låser mig, ångesten skrattar ut mig varje gång som jag pratar med andra människor, varje gång som jag berättar om mina framtidsplaner så får jag gråten i halsen när jag blir lämnad ensam. Allting är bara brustna band mellan mig och andra, det finns inget intressant att se eller känna längre. Jag kan kasta vatten i ansiktet och känna smärtan som vill dra mig ner till fördärvet och samtidigt känna känslan av att le och må bra, jag känner inte att jag får den där riktiga kontakten med andra när jag försöker prata med dem, det blir en frustration att bemästra när jag då sedan kommer hem. Jag vill ha ett vanligt liv utan ångesten och annat skumt som gnager i mig. Jag vill finna någon som kan tända lågan inom mig, någon som kan laga mig när jag går sönder ibland. Någon som säger att nu har vi varann genom livet, någon som inte blir rädd när jag förklarar allt det svåra som jag burit. Jag älskar dina ögon och hela ditt sätt att vara, jag älskar dig precis som den fina människan du är men jag ber dig lämna mig i tårar. Jag vill ha dig men du måste hitta någon bättre än mig, det får göra hur ont det vill i hjärtat men det är så det måste bli.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har sedan slutet av tonårstiden burit på en inre stress på grund av hur samhället är format och att det ska gå i ett rejält tempo med allting och det passar egentligen inte in med tanke på hur jag är som person. Jag har ju en form av Autism som f...

Jag står på klippan, jag känner vinden i håret och jag tittar ner på havet, ett kliv och sedan är det över. Ett kliv sedan får jag frid och lycka. Det är så otroligt jobbigt att leva i ett samhälle med högt tempo och fokus på att tjäna pengar för att...

När jag vaknade morse så föll snön utanför fönstret igen, jag är less på vinter och snö och kommer flytta till varmare breddgrader i framtiden. Att bo i Sverige som styrs av inkompetenta politiker är inte så stimulerande för mig, allt dom gör blir sk...

Jag tänker ofta på vad som händer på andra sidan lyser alltid solen där, är det alltid ljust och varmt och träffar man dom, dom som fick gå vidare dom som man höll så kär   Jag vinkar upp mot stjärnorna ser ni att det är jag? känner n...

Jag vaknade upp idag och insåg att Sverige och världen inte är som den borde vara, de mörka krafter som länge varit dolda börjar mer och mer ta över och vill få oss att känna rädsla bara genom att kliva utanför dörren, det känns inte som att vi männi...