Ja här sitter jag i början på sommaren, dagen har varit varm och skön att vistas ute i med blå himmel och stark sol men jag känner mig ändå inte särskilt glad om sanningen ska fram. Jag orkar ingenting, jag vill inte så särskilt mycket heller och känner bara en ren frustration över att min kropp inte orkar springa och att hjärnan inte kan klara av att göra enkla saker utan att krångla till allting, när jag satt på mitt samtal idag så kom jag skrämmande nog fram till att det var mycket längesedan som jag ens var ett uns av en glad människa, jag vill kunna arbeta och fungera som folk förväntar sig av mig men det är en väldigt lång och brant backe utan räcke som jag måste ta mig över. En sak som blir väldigt tydlig för varje gång är ju den att ju längre bort jag är från sundsvall, desto lättare har jag för att andas och känna att inte mina axlar tyngs ner för här har jag alltid kommit in snett i livet, både vad gäller vänner och kvinnor samt arbete. Det är inte fullt så enkelt att sitta och köra en bil för mig eftersom jag kan få idèn att köra den av vägen med full fart i syfte att få min själsliga smärta att försvinna som ett exempel på det lilla helvete som jag tampas med varje vaken dag på dygnet. Men jag klagar inte annat än på mig själv och kör på i min ensamhet mot någonting som jag inte vet vart det ens slutar men en sak vet jag iallafall och det är att jag behöver lägga fokus på det som ger mig mest glädje och energi just nu och lämna det andra tills sedan, för fungerar man inte själsligt så är det svårt att ge ett yrke en chans eftersom man inte är på samma spelplan som de fungerande människorna på ett arbete, ett förhållande kan gå om man är ärlig från början och inte ser depression som ett hinder och verkligen vill av kärlek, ett umgänge med vänner kan också gå om man som jag bara kan sluta att tänka så mycket på hur jag ska vara.

Jag ska passa på att be om ursäkt för alla fel som jag gjort, lite tar jag på mig själv men mycket av alla fel som görs av mig får sjukdomen ta på sig.

Fridens till er alla

Vi hörs och syns säkert!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag har sedan slutet av tonårstiden burit på en inre stress på grund av hur samhället är format och att det ska gå i ett rejält tempo med allting och det passar egentligen inte in med tanke på hur jag är som person. Jag har ju en form av Autism som f...

Jag står på klippan, jag känner vinden i håret och jag tittar ner på havet, ett kliv och sedan är det över. Ett kliv sedan får jag frid och lycka. Det är så otroligt jobbigt att leva i ett samhälle med högt tempo och fokus på att tjäna pengar för att...

När jag vaknade morse så föll snön utanför fönstret igen, jag är less på vinter och snö och kommer flytta till varmare breddgrader i framtiden. Att bo i Sverige som styrs av inkompetenta politiker är inte så stimulerande för mig, allt dom gör blir sk...

Jag tänker ofta på vad som händer på andra sidan lyser alltid solen där, är det alltid ljust och varmt och träffar man dom, dom som fick gå vidare dom som man höll så kär   Jag vinkar upp mot stjärnorna ser ni att det är jag? känner n...

Jag vaknade upp idag och insåg att Sverige och världen inte är som den borde vara, de mörka krafter som länge varit dolda börjar mer och mer ta över och vill få oss att känna rädsla bara genom att kliva utanför dörren, det känns inte som att vi männi...