Alla inlägg under december 2012

Av Tobias Bergqvist - 10 december 2012 20:47

Se på mig igen

här står jag på toppen av berget

mina tankar är sorgsna än

jag känner mig frusen fast solen är så varm

ser fåglar som flyger högt över stan


om jag kunde vrida tiden tillbaks

skulle jag be dig stanna kvar

hålla min hand och kyssa mig varm

låta kärleken slå sina slag för oss två


du skickade ett sms till mig

det stod nåt om en paus från mig

jag föll sakta ner på knä

sen reste jag mig upp och sprang i väg

tappade balansen och full omkull igen


om jag kunde vrida tiden tillbaks

skulle jag be dig stanna kvar

hålla min hand och kyssa mig varm

låta kärleken slå sina slag för oss två


ibland undrar jag hur du mår

livet vart så ensamt och hårt

du var så vacker att man kunde dö

nu finns bara sorgen kvar här i mitt bröst


om jag kunde.......



Av Tobias Bergqvist - 10 december 2012 02:10

Ja ju mer jag tänker på det så kan jag bara finna det svaret. Har alltid burit på en saknad efter något som jag inte kan sätta ord på vad det är ännu och kanske är det därför som många inte alltid går jämnt ut med mig i alla lägen, jag vet att Sundsvall inte är bra för mig och att jag flyttade tillbaka på grund av dumhet, men har lärt mig läxan av det för i Sundsvall finns inget av egentlig betydelse kvar för mig, har i princip en riktig vän här och min mamma och släkt men dom är ju kvar iallafall vart jag än slår mig till ro. Sanningen att säga så är jag så trött på staden Sundsvall att jag hellre dör än måste bli kvar i stan, det är inte folket här som stör mig utan det är bara staden och mycket av det just därför att jag är så extremt sorgsen och inte kan njuta här. Kanske kan jag övervinna lite av min sorgsenhet om jag tar mig härifrån och får gå min egna väg utan att bli ifrågasatt varför jag inte klarar av Sundsvall som stad för det är bara så helt enkelt. Sundsvall är för litet för mig och jag sabbade det ända riktiga förhållande jag haft i mitt liv under den tid jag bodde i Göteborg mycket på grund av att jag var så sorgsen och frustrerad inombords, kanske skulle jag ha sagt något om det då men jag hade inte modet och kände skammen och rädslan för vad hon skulle tycka om mig om hon fick veta att jag är deprimerad tillsammans med just min sorgsenhet, frustration och den sociala fobin för hon var ju inte anledningen till det utan jag är helt enkelt sån som sagt, sen gick de ju som det gick med det tyvärr. Göteborg har jag alltid älskat som stad på något vis så det är där eller utanför Sveriges gränser som jag ska arbeta och bo men frågan är ju hur jag ska ro det i hamn med tanke på hur det ser ut i dag med arbete för en sån som jag utan utbildning.



Jaja nu ska jag lyssna på musik och kanske få somna


Ha det bäst!!

Av Tobias Bergqvist - 7 december 2012 10:03

Jag sitter i min soffa just i detta nu och känner att det är just det som måste ske, en förändring alltså. För den situation som jag nu besitter är inte hållbar för fem öre ens en gång och jag vet om det så väl, mycket kan jag nog göra själv men absolut inte allt, söka arbete kan jag göra trots att jag är utanför samhället för tillfället men det måste ju vända. Min depression är som starkast just nu men den kommer bli bättre framöver bara jag kämpar på för jag känner att jag börjar få min egna identitet och kunskapen om vad det är jag vill få ut av mitt liv, det är som om pusselbitarna börjar lägga sig på rätt ställe och blir tydligare. Känner också att året 2013 är det år som jag borde besöka lite vänner som jag har i andra städer och visa dom vilken jag är nu men också för att jag saknar vänskapen, är så oerhört dålig på att höra av mig och jag vet ju anledningen nu. Jag vet att ett av mina mål är att få arbete och bostad i Göteborg och hur det går får framtiden utvisa. Jag kanske hamnar någon helt annan stans. Mitt hjärta viskar en kvinnas namn och vad som menas med det vet jag inte faktiskt men känslan jag får av det är glädje och sorg, glädje för minnena och sorgen för hur det slutade antagligen. Jag vet att jag inte kommer att kära ner mig i någon tjej från Sundsvall mer också utan hon finns någonstans där ute i landet och när vi är redo så möts vi säkert.



Döm mig inte för hur jag var, se mig för den jag är och hur jag blivit :)


Kärlek till er mina vänner

Av Tobias Bergqvist - 5 december 2012 21:50

Ja det har jag idag tillsammans med min samtalskontakt kommit fram till att jag faktiskt lider av, vilket jag iof misstänkt länge själv och det i sin tur resulterar i att jag isolerar mig mot omvärlden istället för att göra aktiviteter och då mår jag inte bra. Hon tyckte dock att jag var speciell eftersom jag har mina rutiner och mål samtidigt som jag brottas med min sociala fobi och depression men det är ju på grund av min vinnarskalle som jag nu tänker ta min seger mot min sjukdom och sakta men säkert få det neutralt och börja leva igen. Det kommer dock alltid att gå lite upp och ner och ta lite tid men har jag bara de rätta verktygen att hantera depressionen i framtiden så kommer det bli bra och med ett jobb och lägenhet, kanske aktivt vara med på teater i Göteborg och musisera så blir det komplett :)



Det var allt för nu innan jag måste utsätta mig för några jobbiga saker angående socialafobin, så som att ringa till någon förening eller dylikt


Mer snö kommer nog imorrn eller fredag by the way

Av Tobias Bergqvist - 5 december 2012 08:51

Idag är det en ny dag i mitt liv som deprimerad och det kändes faktiskt roligare att vakna idag än det gjorde i helgen och måndag-tisdag men jag undrar över varför de tjejer som jag tycker om men inte kan få är med i mina drömmar, är det också ett slags hån? Jag är otursförföljd sedan länge det vet jag för det mesta av allt jag tar mig till så är hånet framme och saboterar, framförallt teknikprylar gillar att håna mig eftersom jag blir så irriterad då, köper jag en telefon så funkar den bra ett tag sedan börjar den att håna och leva sitt egna liv, ska jag knyta skorna så hånas jag med att fastna i hörlurssladden eller dylikt och nu senast skulle jag rippa en skiva i datorn men då satte ju datorn igång med sitt hån om att det inte fanns någon skiva i så efter 4-5 försök så funkade den men nöjet fick ju hånet ut iallafall.



Nä snart samtal nu så ha det bra alla deppiga eller icke deppiga människor därute.


Av Tobias Bergqvist - 2 december 2012 11:00

Det finns så mycket som jag borde sagt till dig, så mycket som jag borde förklarat och bett om förlåtelse för, våran saga tog slut alldeles för tidigt på grund av mina misstag, missförstånd och en lögn och mitt sätt att vara. Jag älskade att vara din, att få vakna upp bredvid dig och höra dig skratta och kunde jag spola tillbaka tiden så hade jag gjort om, gjort rätt. Det är alltid lätt att vara efterklok sägs det och att man ska gå vidare och det tror jag iallafall att vi båda har gjort på något sätt men ändå känns det så tomt utan dig i tillvaron för med dig hade jag mitt lyckligaste år. Ibland undrar jag hur du mår och hur allt går för dig men jag känner på mig att det går bra för dig. Den som nu får vara med dig kan skatta sig lycklig för han har den bästa gåvan till mannen och hoppas han tar väl hand om dig och ser det bara. Nu ska jag reda ut mitt liv på riktigt men det är synd att du inte är med mig där för det var verkligen kärlek mellan oss.




Ha det bra alla där ute och var rädd om det som ni håller kärt!!


I will always love you!!

Av Tobias Bergqvist - 1 december 2012 18:28

Idag hade det verkligen varit trevligt med tvåsamheten, bara att få känna känslan av att någon verkligen tycker om mig för den jag är om så bara för en stund, frågar mig vart jag ska kunna finna den tjej som kan stå ut med mig och min vardag med sämre och bättre dagar. Jag har problem bara med att hitta vänner som orkar stanna kvar just på grund av hurdan jag är, jag har misslyckats med förhållanden tidigare men då visste jag inte riktigt vad som var felet med mig och jag sprang iväg. Jag vet vad jag borde göra när jag har en dålig dag men ibland så går jag liksom in i min isolering iallafall och känner hur orken och viljan spelar mig ett spratt. Om jag gråter tårar över allt dåliga samvete jag känner mot mina vänner och övriga så faller tårarna liksom på insidan av kinderna och syns inte. Har en jobbig tid nu men det blir bättre sedan och kanske finns någon vän kvar där då med, att jag förmodligen blir singel resten av livet är väl nåt som jag får tackla då!!!




Av Tobias Bergqvist - 1 december 2012 13:44

Ja nu snöar det rejält ute och det är första gången på säkert 10 år som jag njuter av det faktikst, det många inte vet om mig är att jag är en deprimerad människa, alltså jag har accepterat att jag kommer bära med mig min depression hela livet och jag är inte säker på om andra har gjort det men inte så mycket jag kan göra åt där. Musik är ett starkt intresse jag har.

Tidigare månad - Senare månad

Presentation


Hej Tobias heter jag, är 30 år och jag bloggar om livet som deprimerad och lite annat.

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10 11
12
13
14 15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<<
December 2012 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards